Trampstenar, underlag

Under tramstensgången har vi en genomsläpplig duk, som hindra maskarna från att ta sig upp och blanda jord i makadammen mellan plattorna. Under plattorna har vi ca.5 cm makadammlager 2-4 mm. som gör att myrorna kan inte flytta undan krosset för att bygga sommarbo.
|
Trampstenar.

Trampstenar bildar en gång genom odingsytan. Bärigheten blir god även mellan stenarna.
|
Under stigen

Vi kryper ofta under våren, det känns därför bra om stigarna är torra redan efter tjällossningen.
Först lägger vi ut en genomsläpplig plastväv, som vi förankrar under under avgränsningsmaterialet. Duken hindrar daggmaskarna från att blanda underliggande jord med beläggningen.
Normalt har vi ett lager med 5-8 cm med makadam 2-4 mm.
Vi slipper då också ogräs i gångarna.
|
Stenar till ett blivande stenparti.

Vi väljer stenar med stora plana sidorytor. Stenarna bör inte vara tyngre än att vi kan lasta dem i bagageluckan.
|
Delad topp med risk för fläkning.

Vissa träd har en benägenhet att bilda delade toppar. När snötyngden belastar de delade stammarna, händer det ofta att ena eller båda stammarna fläks.
|
Fläkningsrisken åtgärdad.

Vi bestämmer vilken av stammarna som får växa vidare. Snittet läggs strax över grenkragen. Är stammarna likvärdiga låter vi den stam som växer mot norr vara kvar. Tanken är att tillväxten stävar mot söder.
|
De små vinterhusen på bergen i Halmstad.

Godisburkarna skyddar mot höstens blöta.
Husen står tätt, det liknar mer en slumstad än en trädgård.
Innan tjälen kommer skall vi också sticka ner skuggande kvist på södersidan av burken.
|
Förankring av miniväxthusen.

Vi förankrar godisburkarna med en aluminiumremsa, som krokas fast i burkens sarg och sedan trycks ner i jorden. Remsorna är gamla namnskylta som vi inte använder längre. Måtten på remsorna är 0,8 x 20 cm.
|