 |
|
 |
 |
Upphöjd bädd för växter som inte klarar höst- och vinterfukt.  En granne erbjöd oss 140 knäckstensplattor. Plattorna var gamla och mossbelupna. Först efter det vi kört ut dem till torpet kom frågan vad kan vi gör med dem. Det blev en upphöjd bädd för växter som inte klarar att växa i höst- och vinterblöt jord. Först lade vi ut plattorna till en vinkelform, långsidorna blev 3,5 meter långa. Sedan fyllde vi ramen med god trädgårdsjord, och formade några svagt lutande kullar på bädden. För att öka genomsläppligheten täckte vi jorden med 10cm makadam av storleken 4-8 mm. |
Med hjälp av en grep blandade vi samman stenkrosset med jorden.  Blandningsdjupet varierar från 20 -30 cm. Det översta jordskiktet kommer då att innehålla ca 40% makadam. Vi har fått en för både luft- och vattengenomsläpplig jordblandning. Hög lufttillgång i jorden befrämjar rottilväxten och dämpar temperaturväxlingar både vinter och sommar. Genomsläppligt material gör att vattnet inte rinner av utan träcker ner i jorden. |
Nedgrävda vattenslangar för underbevattning.  Eftersom vi eventuellt kommer att bygga tak över bädden, har vi grävt ner en slang för underbevatting. Slangen är 20 meter lång och genomborrad med 2 mm hål på avståndet 30 cm runt hela slingan. Vi har också svept en genomsläpplig duk omkring slangen. Vi tror då att vi får en jämnare fördelning av vattnet. |
Bevattning av de plantor som sitter i gluggarna i de vertikala ytterväggarna.  Slangen följer ytterväggarna, för att plantorna, som växer i gluggarna skall få vatten från bädden. |
Anslutning av underbevattningsslangarna.  Slangslingans båda ändar ansluts till en reglerbar Y-koppling. Genom att vattentrycket är lika i båda ändarna av slangen, tror vi att det blir jämnare tryckfördelning i hela slangen. Vi kan också koppla loss ena ändan och spola ren slangen, om den skulle visa tecken på igenslamning. Matarslngen är ansluten till en reglerbar pump vi Nissan. |
Växter på de vertikala väggarna.  I gluggarna på de vertikala väggarna kommer vi att plantera växter som normat växer i klippskrevor på branta klippor. På norr- och östersida blir det växter som fördra en sval och skuggig växtplats. Först på plats har vi stoppat in några ramondor och haberleor. |
Selaginellaarter bildar en vintergrön matta mellan de blommande växterna på norrsidan av mursidan.  Selaginella. Olika mosslummerarter får bilda en vintergrön matta mellan de blommande arterna på murens norr- och östersida. |
Bädden med stenskivor som avdelar de små planteringsytorna.  Efter det vi format ett kuperat minilandskap är det tid att skapa minibiotoper för de olika vaxterna. Med hjälp av stenskivor, som är placerade i Ö-V, har vi fått ett minilandskap där de olika växterna får sitt begränsade område. |
|
© alpiner.se |
