 |
|
 |
 |
Torvparti - gräsmatta  Gränsen mellan torvparti och gräsmatta. Torvpartiets botten ligger ca 10 cm under markytan. Utanför partiet har vi en ca. 10 cm bred och lika djup grav. En markduk är dubbelvikt mot gräsmattan och sträcker sig in under torvblocket. Duken är till för att hindra maskar och myror att söka sig upp i torvblocken. Är torvblocken fria från bosättare har trastarna ingen anledning att hacka. I graven mellan gräsmattan och torvblocken har vi grovt grus till samma nivå som gräsmattan. Gräsklipparens hjul följer denna grusbädd. |
Torvkant - gräsmatta.  Gränsen mellan ett upphöjt torvparti och gräsmattan. Duken kan lyftas upp av frosten, men då breddar man bara gropen några centimeter. |
Stenparti - gräsmatta  Gränsen mellan stenparti och gräsmatta. Den grusfyllda gropen mellan gräsmatta och odling gör att man lätt kan hålla efter rymmare från båda växtsamhällena. |
Stenar- gräsmatta.  Gränsen mellan stenparti och gräsmatta. |
Trampstenar, underlag  Under tramstensgången har vi en genomsläpplig duk, som hindra maskarna från att ta sig upp och blanda jord i makadammen mellan plattorna. Under plattorna har vi ca.5 cm makadammlager 2-4 mm. som gör att myrorna kan inte flytta undan krosset för att bygga sommarbo. |
Trampstenar.  Trampstenar bildar en gång genom odingsytan. Bärigheten blir god även mellan stenarna. |
Under stigen  Vi kryper ofta under våren, det känns därför bra om stigarna är torra redan efter tjällossningen. Först lägger vi ut en genomsläpplig plastväv, som vi förankrar under under avgränsningsmaterialet. Duken hindrar daggmaskarna från att blanda underliggande jord med beläggningen. Normalt har vi ett lager med 5-8 cm med makadam 2-4 mm. Vi slipper då också ogräs i gångarna. |
Stenar till ett blivande stenparti.  Vi väljer stenar med stora plana sidorytor. Stenarna bör inte vara tyngre än att vi kan lasta dem i bagageluckan. |
|
© alpiner.se |
